Ännu en historia!
Hon e 15 år, ensam i världen och lämnad av alla hennes förra vänner.
Hennes namn e Steffanie, men ingen kan hennes namn.
Hon e lärarnas favorit men klassens nolla.
Alla dagar va likadana nu. Inte ens helgen skilde sig från vardagen längre. Tiden bara gick men hon satt still. Jobbade hårt i skolan och låtsades som om att det inte fanns något problem. Hennes föräldrar tyckte att hon skulle prata med lärarna, men hon vägrade. Hon sa att hon hade det bra ensam och utan vänner. Men hennes föräldrar kämpade för att hon skulle bli att må bra igen efter att behövt flytta 3 gånger på ett år, vara med om en skilsmässa mellan hennes föräldrar och förlora alla sina vänner.
Det va måndag och alla i klassen va friska och närvarande förutom Steffanie. Lärarna frågade om det va nån som visste något om vart hon va. Då va det en kille som skojade och sa:
- Hon har gått och dött! Hahahahahahahaha!!!
Lärarna vart direkt arga och tog ut honom för att prata med honom. När han kom tillbaka va han alldeles tyst och lugn igen, som om inget hade hänt.
2 timmar senare, mitt i mattelektionen. Lärarna hade försökt med att ringa hem till Steffanie men hade inte fått nåt resultat. När plötsligt föräldrarna kom in i klassrummet. Mamman hade gråtit mycke. Det såg man på dom svarta tårarna som hon nu torkade bort. Pappan hade också gråtit men visade inte nåra tecken på det nu. Pappan harklade sig, och sa:
- Jag hoppas att det inte e erat fel men ni kommer aldrig att få se nå mer av Steffanie.
Lärarna och eleverna satt tyst och bara tittade på dom ledsna föräldrarna som stod där. Sen tog mamman sig mod och styrka att fortsätta på vad hennes make nyss sagt.
- Hon tog självmord inatt. Vi har ett träd på våran bakgård som hon hade hängt sig i. Hon hade innan ristat in med en kökskniv i sin arm...
Hon började gråta igen och maken började trösta henne och fortsatte sedan:
- Hon hade ristat in: "Jag e ledsen men jag bara orkar inte med er längre! Ni har alla förstört mitt liv! Jag tror att ni bara skrattar nu men jag ska allt få min hämnd."
Samtidigt så släcktes allt ljus i hela salen. Lärarna gick för att kolla om det va en propp som hade gått men nej. Ingen hade gått. Killen som hade skojat om att Steffanie va död tyckte att det vart kallt och viskade till sin kompis Oskar som satt bredvid:
-Tycker inte du att det e kallt här?
-Jag håller med, det e JÄVLIGT kallt här.
Alla började viska om just det. Men när lärarna öppnade dörren så fick hon en chock och svimmade. Alla vart ju såklart nyfikna och gick och kollade. Där stod hon, Steffanie. Halvt genomskinlig och blodig. Alla backade tillbaka in i klassrummet igen. Men när alla gått och sättit sig på sina platser igen så kommer hon in i klassrummet! Man såg att hennes fötter va ungefär en halv decimeter över golvet...
...sen vart allting vitt och försvann. Inklusive lärarna, eleverna och föräldrarna som va där. Man har bara hittat 4 kroppar av alla som försvann. Och sen har fler och fler klasser och föräldrar försvunnit genom åren som gått. Detta hände år 1995, i oktober. Folk har sett henne sitta i hörn och i spegeln inne på toaletter i andra skolor enligt vittnen.
Vi får se när hon slutar, eller när hon börjar om och kommer till oss.
